Valborgsmässoafton.

Våren är officiellt här. Närapå 20 grader varmt, inte ett moln på himlen och jag har sett årets första huggorm. En stor tjock jävel i attackposition. Som tur var hann jag se den tillräckligt tidigt för att gå undan. Nu hoppas jag bara att inte Mullevoff blev biten, hade honom lös och han sprang lite före mig.

Idag är det valborg som alla vet. Jag har inga egentliga planer. Kanske drar till Brygget, stans metalbar, men jag tror jag skiter i det. Var ju och festa i lördags så det räcker gott och väl. Jag är inte sån som bara måste göra något särskilt på valborg, utan kan lika gärna vara hemma, se film och dricka öl.
  
Imorgon däremot är det Godegårds Marknad. Årets största händelse i den här lilla byhålan, det kommer folk från hela Östergötland och närliggande landskap. Inget man får missa, det är tradition att gå på Godegårdsmarken den 1 maj och har varit det så länge jag kan minnas.

Måste äta något. Sen jävlar ska jag fortsätta läsa "Kampen om järntronen". Biblioteket vill ha tillbaka den på torsdag pga av reservationskön.

Söndag.

Jag hade en grymt rolig kväll igår. Träffade massa nya, mycket trevliga människor och gjorde mitt första krogbesök sedan studenten. Vaknade upp hemma hos Emilia med lindrig baksmälla, som försvann så fort jag fick i mig frukost. Stannade kvar och hjälpte henne städa lite innan jag satte mig i bilen och åkte hemåt. Så bakfull var jag inte att jag borde avstått från att köra. Bara allmänt seg och slutkörd.

Gjorde misstaget att sova med kontaktlinserna i natt. Det ska man kunna göra, men mina ögon är för känsliga, det kliade och skavde som satan imorse. Så nu har jag tagit ur linserna för att vila ögonen och har glasögon på mig, mina glasögon som jag inte använt på tre år. Ingen vacker syn, jag ser ut som en plugghästnörd i amerikanska high school-filmer.

Ska ta det lilla lugna resten av dagen. Vad göra har jag ingen aning om. Se film, läsa, skriva eller något. Sådant som märks.

Ready for party!

Tänkte lägga upp en bild på min outfit. Men kameran, eller snarare modellen, ville inte riktigt vara med på noterna.

Hursomhelst, Rammstein går på full volym och jag är redo för fest. Dricka eller inte dricka, jag tänker ha det jävligt roligt vilket som. Detta är nog precis vad jag behöver just nu.

Vad ska ni andra göra ikväll?

Standing on the edge of forever, at the start of whatever.

Solen skiner på för fullt och jag kom precis hem från en trevlig långpromenad med voff. Det var ett stort misstag att sätta på sig tjocka joggingbyxor, för fyfan vad varmt det är. Trodde seriöst att jag skulle dö av hettan. Nog för att det alltid är trevligt när solen tittar fram, men det finns ju en anledning till att jag föredrar vintern framför sommaren.

Vintern: Snö, mörker, tända ljus, varm choklad, kyla.
Sommaren: Mygg, ormar, alldeles för varmt, svettas som en gris.

Givetvis finns det positiva grejer med sommaren oxå, likaså negativa grejer med vintern. Och det är inte så att jag avskyr sommaren, tvärtom så uppskattar jag när den kommer, precis som de flesta andra. Men som sagt, jag föredrar vintertid i största allmänhet.

Nu tappade jag tråden på vad jag egentligen hade tänkt skriva. Att jag är relativt pigg bortsett från begynnande huvudvärk? Att jag har svarta shorts och Rammsteinlinne på mig? Att jag lyssnar på min blandspellista (läs: icke metal) på Spotify? Att jag äter pyttipanna till lunch? Vetefan vart jag befann mig någonstans.

Nåja. Sov till 10 idag och fungerar såhär långt helt normalt, i jämförelse med gårdagen. Ni skulle sett mig. Varenda cell i min kropp hade fått någon slags blackout. Så fort jag stod upp kändes det som jag skulle falla ihop, mina ben orkade liksom inte bära mig. Kan ha varit av två orsaker.

1) Jag fick sova ut ordentligt efter min långa jobbnatt, men kan ändå ha sovit för länge. Alla vet att man blir trött efter en alltför kort nattsömn, men man blir ännu tröttare om man fått för mycket sömn.
2) Jag sprang och spydde två ggr innan sängen kallade. Har ingen aning om varför, kände mig visserligen lite konstig i magen men inte värre än vid vanlig magknip. Men eftersom jag är mitt uppe i lingonveckan kan det ju faktiskt varit något så normalt som mensvärk.

För mycket sömn + uttorkning efter kräkandet = kroppen ur funktion. Jag tror ni fattar.

Imorgon är jag bjuden till Emilia på inflyttningsfest. Hon har skaffat egen lägenhet inne i stan. Jag ska dit, men funderar starkt på att skippa starkdrickan (lär ju ändå inte få tag på något) och agera chaufför hem under natten. Än så länge bara åt mig själv.
   Fast och andra sidan, att gå ut nykter på krogen känns inte som någon större hit. Helvete, nu fick jag ju beslutsångest. Vad jobbigt det blev.

På tal om annat, dags för eftermiddagskaffet.

Judas Priest 24.04.2012 @ Cloetta Center, Linköping.

Bilder lånade från MVT:s hemsida.

Jag skulle gilla att gilla det här. Fullt ut. Att Judas Priest efter 40 år väljer att lägga turnerandet på hyllan känns efter giget i Cloetta Center som ett gott omen. Faktum är jag inte kan låta bli att ifrågasätta varför de inte tänkt på det lite tidigare.

Basisten Ian Hill, gitarristen Glenn Tipton och trummisen Scott Travis har tagit på sig sina bästa miner och sköter sig hyfsat okej. Musikerna kan utan tvekan spela fortfarande, tätheten finns där och går inte att bli besviken på. Men nyförvärvet Richie Faulkner tycks vara den ende som njuter till 100 % av stundens hetta. 32-åringen, som ersatte originalgitarristen K.K Downing så sent som i fjol, skiner med sin energi, får igång publiken och lyckas för det mesta pricka solona i en setlista som inkluderar åtminstone en låt från varje album. Större delen av den visar sig ändå vara solklara klassiker, såsom ”Breaking The Law”, ”Painkiller”, ”Diamonds And Rust”, ”Hell Bent For Leather”, ”You've Got Another Thing Comin'” och ”Living After Midnight”.

Den absolut svagaste länken är, inte helt oväntat, den självutnämnde metalguden själv. Rob Halford har överskridit sitt bäst före-datum med råge. Frontmannen lufsar runt på scenen med läderutstyrseln släpandes efter sig, blicken i backen och han kämpar tappert med sången. Det låter inte falskt, utan bara grötigt och falsettskriken känns snarare slumpmässiga än tajmade. Ingen kan dock ge honom en pik för att han inte försöker. Den ständigt klädbytande sångaren vill verkligen leverera, men lyckas inte för allt i världen.

I sin helhet vill jag inte påstå att Judas Priest är totalt värdelösa live. Men de gör definitivt rätt som går i pension när den pågående turnén är slut. Glansdagarna är utan tvivel bortom all räddning.

Betyg: 2/5

Setlista
1. Rapid Fire
2. Metal Gods
3. Heading Out The Highway
4. Judas Rising
5. Starbreaker
6. Victim Of Changes
7. Never Satisfied
8. Diamonds And Rust
9. Prophecy
10. Night Crawler
11. Turbo Lover
12. Beyond The Realms Of Death
13. The Sentinel
14. Blood Red Skies
15. The Green Manalishi
16. Breaking The Law
17. Painkiller
18. The Hellion/Electric Eye
19. Hell Bent For Leather
20. You've Got Another Thing Coming
21. Living After Midnight

Del Två

Idag släpps "Eld", fortsättningen på "Cirkeln". Som jag har längtat.

OBS! Tidsinställt inlägg.

Tröttelitrötter.

1. Jag fick totalt 2 h sömn i natt och märkte inte ens lite skillnad.
2. Mamma kom med frukostbricka till mig när jag satt och finputsade arbetet.
3. Datorn laggade när jag skulle skicka iväg recensionen ...
4. ... vilket gjorde att jag fick starta om hela jävla fanskapet.
5. Lyckades mejla iväg recensionen tillslut.
6. En timme senare fanns den uppe på hemsidan.
7. Jag har fått ny handlingsplan från Arbetsförnedringen.
8. Det blåser som fan ute.
9. Jag har gått runt i pyjamasbyxor & halvtrasigt linne hela dagen.
10. Håret sitter uppe i en tofs, en frisyr jag vanligtvis inte alls trivs i.
11. Jag har tuperat upp tofsen.
12. Det ligger en Plopp bredvid mig och jag blir nästan äcklad av att titta på den.
13. Innebär det sistnämnda att jag förätit mig på choklad?
14. Sömnbristen har gett mig huvudvärk.
15. Tackar därför högre makter för koffein.

Jag lär däcka tidigt ikväll. Men imorgon när jag förhoppningsvis sovit ut ordentligt kommer en uppdatering om Judas-konserten. Är alldeles för seg för att orka fixa med skiten nu.

Work.

Det är omöjligt att undfly sitt arbete. Särskilt när man arbetar mot en deadline. Kom hem från Lkpg vid halv ett, satte mig ner med en kopp blåbärste och skrev ihop en recension på rekordkort tid för att vara jag. Men jag är långt ifrån klar. Fortfarande återstår genomläsning och korrigering, vilket jag alltid brukar göra senare.

Jag vill knappt veta vad klockan är nu, även om det syns tydligt nere i högra hörnet på desktopen. Men jag tänker ändå ta emot ett besök av John Blund de få timmar kvar innan solen går upp. Sen kör på resten av skrivandet. Även en kvinna som älskar sitt jobb måste få sin välförtjänta skönhetssömn.

Uppladdning.

Om ett par timmar beger jag mig mot Linköping och Judas Priest, men tro inte att jag är lugn som en filbunke. Tvärtom, jag är nervös uta helvete. Själva giget är jag inte oroad över, utan mitt uppdrag. Kommer jag få ut min pressbiljett? Kommer jag ha ståplats eller sittplats? Kommer jag se och höra tillräckligt bra för att bedöma? Kommer jag kunna skriva om konserten efteråt, eller drabbas av black out? Kommer jag överleva?

Egentligen oroar jag mig väl i onödan, för innerst inne vet jag att det kommer gå jättebra. Jag tänker iallafall inte låta nervositeten förstöra mitt arbete. Och inte heller tröttheten som kommer smyga sig på här hemma när jag sitter och skriver i natt.

Önska mig lycka till!

Imaginaerum by Nightwish.

Åhhhhhh, kan inte vänta längre! *jumping around all over the place like crazy*

Give me the gift to hear, to see, to love, the freedom to choose the things I feel.

Nytt från Sonata <3

Judas is rising ...

Jag har sovit halvdåligt tre nätter i rad nu. Vaknat upp mitt i natten och legat och stirrat i mörkret i timtal innan jag lyckas somna om. Antingen har jag drömt, men jag minns förargligt nog inte drömmarna, eller så rör det sig bara om vanliga sömnproblem. I vilket fall leder de till att jag vaknar upp alldeles för sent på morgonen (halv 10). Men jag känner mig inte trött eller något.

Trött kommer jag däremot vara på onsdag. Imorgon är det dags för Judas Priest konsert i Linköping, och sedan måste jag sitta uppe halva natten och skriva en recension för MVT. Väntar på mejl från min uppdragsgivare om diverse detaljer. Annars kan det bli problem. Stora problem.

Ska sluta babbla och istället sätta på mig något vettigare än det rosa nattlinnet jag sitter i för tillfället. Har lite att göra idag, som att läsa, plugga judasvetenskap, skriva, vara glad och blablabla.

It's your destiny to get the devil out of me.

Delains nya singel. Nu ser jag ännu mer framemot albumet som släpps i juni.

The dark comes knocking so you better start running ...

Beger mig in till stan och Arbetsförnedringen om ett par timmar. Ska på möte med han som fixade praktikplats åt mig samt min handläggare som jag inte ens minns hur hon ser ut. Yeah, right. Förstår inte riktigt varför jag låter mig plågas på det där jävla stället. Men jag har väl inget annat val.

Fick SMS från biblioteket häromdagen om att en bok jag reserverat finns att hämta. George R R Martins "Kampen om järntronen", en bok som en viss beroendeframkallande TV-serie bygger på. Nu hoppas jag bara att jag inte läser den här lika långsamt som de övriga böckerna jag läst de senaste månaderna.

En bekännelse.

Jag har upptäckt att jag blivit en mycket långsammare läslus. Under min mest intensiva läsperiod för några år sedan, på mellan- och högstadiet, kunde jag streckläsa ut en bok på nolltid, lite beroende på hur tjock den i fråga var. En bok som "Harry Potter och Fenixorden" på 1001 sidor tog exempelvis fem dar, medans en bok om detektiven Kitty kunde ta en och en halv dag.

Det är stor skillnad i jämförelse med nu. Boken jag håller på med för tillfället, "Blod Eld Död - En svensk metalhistoria", är på 364 sidor och har tagit mig snart en vecka att läsa ut. Man kan visserligen inte klassa den som skönlitteratur, utan som en historisk faktabok korsat med biografi, men som titeln antyder så handlar den om ett ämne jag intresserar mig för. Den svenska metalscenen, med störst fokus på death och black metal.

Jag har gått och lagt mig tidigare om kvällarna för att hinna läsa åtminstone ett kapitel innan ögonen sluts. Jag har ägnat 2-3 h om dagen åt att läsa. Ändå är jag inte klar än.

Det kan vara så att jag inte riktigt kommit i fas än. Jag har trots allt inte läst någonting alls sedan typ nian (med undantag för mitt andra gymnasieår då vi skulle läsa en bok till en svenskauppgift). Väldigt, väldigt dåligt av mig. Skäms. Att praktisera på ett bibliotek var därför en bra ide; jag har återfunnit bokmalen i mig. Hon måste bara komma in i gamla vanor efter den alltför långa semestern.

Nightwish 10.04.12 @ Lisebergshallen, Göteborg.

Jag saknar ord för tillfället. Ord jag vill använda för att beskriva mitt känslotillstånd. Jag befinner mig fortfarande i trans blandat med sådan lycka som om allt bara varit en dröm, att det inte hänt på riktigt. För första gången i mitt liv har jag bevittnat mina absoluta musikgudar live, efter fem års lång väntan. Ta mig tillbaka. Nu.

Håret stod upprätt på armarna redan under inledningen. Scenen skymdes av ett stort antal vita lakan sammanfogade i ett draperi hängandes från taket. De långt fram kunde förmodligen se igenom dem, medans vi där bak endast såg den stora skuggan av Marco sittandes i gungstol och kuttra mysiga godnattvisan "Taikatalvi".
   En bit in i "Storytime" föll draperiet äntligen ner, och jag skrek så mycket att jag trodde rösten skulle försvinna. Inte bara över att bandet visade sig, utan över rekvisitan. På scenen hade de den största jävla storbildsskärm jag någonsin skådat, där de spelade upp klipp och effekter som symboliserade varje låt. Storslaget. Mäktigt.
  
Troy Donockley gjorde entré på scenen inför "I Want My Tears Back" och efteråt följde en lugnare stund. Hela hallen lyste upp av mobiler, kameror och cigarettändare under "The Islander" och den akustiska versionen av "Nemo" var så vacker att jag bara ville gråta.
   Konsertens största mindblow var definitivt "Planet Hell", som jag aldrig ens vågat hoppas få se live. Lyckan var total. För att inte tala om "Ghost River" och "Over The Hills And Far Away". Jag trodde aldrig att den sistnämnda skulle fungera med Anettes röst. Mer fel kan man inte ha. Hon sjöng en oktav högre i refrängen medans Marco sjöng originalmelodin. Resultat? Den bästa liveversionen av låten i bandets historia.
   I "Song Of Myself" var den sista delen, Love, borttagen. Jag visste sedan tidigare att den skulle vara det, och aningen skeptisk över det faktumet, men såhär i efterhand kan jag känna att det var lika bra. Urdrag ur dikten visades däremot på storbildsskärmen bakom.

Något jag saknade, som har med framträdandet att göra och inte musiken, var Anettes berömda "hephephephep". I synnerhet under "Amaranth". Något som däremot vägde upp och var jävligt roligt var när Marco pratade svenska. "Tusen tack" var meningen att han skulle säga, men med extremt bred finsk brytning blev det mer "Toosen taakk". Publiken fick sig allt ett gott skratt. Likaså när Anette berättade att Jukka lärt sig ett nytt svenskt ord - kött. Klockrent, med tanke på att han är vegetarian.

Trots en perfekt blandning gamla och nya låtar i setlistan, inkluderande alla mina favoriter från nya plattan, kunde jag ändå inte låta bli att känna ett visst styng av besvikelse. De spelade inte "The Poet And The Pendulum". Jag hade faktiskt väntat mig att få höra den. De har ju spelat den tidigare under turnén, så varför inte även i Sverige?
   Fast och andra sidan, en enda önskad låt borta ur setlistan är ingenting att gräma sig över, när resten bara går att sammanfatta med ett ord:

MAGI.

Jag har aldrig njutit så mycket av en konsert som NW:s, och det säger inte lite. Därför tänker jag inte betygsätta den. Allt talar för sig självt. Det här kommer jag kunna leva på i evigheter. Så jävla lycklig.

Setlista
1. Taikatalvi
2. Storytime
3. Wish I Had An Angel
4. Amaranth
5. Scaretale
6. The Siren
7. Slow, Love, Slow
8. I Want My Tears Back
9. The Crow, The Owl And The Dove
10. The Islander
11. Nemo (akustiskt)
12. Last Of The Wilds
13. Planet Hell
14. Ghost River
15. Dead To The World
16. Over The Hills And Far Away
17. Finlandia
18. Song Of Myself
19. Last Ride Of The Day
20. Imaginaerum

Måndag.

En fördel med att jag slutat på praktiken är att jag kan sysselsätta mig med sådant jag inte förmått mig göra annars. Varenda kväll när jag kom hem efter en lång arbetsdag kunde jag inte koncentrera mig på något överhuvudtaget. Inte skriva, inte läsa en bok, inte ens se film. Bara suttit och gjort ingenting. Nu har jag plötsligt all tid och sinnesnärvaro i världen.

Förutom effektiva göromål som tvätta, städa ur kylen, ringa(!) ett samtal till Af och promenad med voff har jag varvat SRM-läsning med "Game of Thrones". Har nu sett de två sista avsnitten och är därmed redo att tackla säsong 2.

Snart dags att laga middag, Pasta Carbonara. Den som inte vill bli matförgiftad bör låta bli att smaka. Haha, nej, min Carbonara brukar uppskattas. Iallafall av de (läs: familjen) som ätit av den.

The Complete First Season.

Jag & mor fördrev timmarna innan "Jesus Christ Superstar" med att vandra runt på Södermalm i snöslasket (som gjorde stackars mamma med tygskor på sig blöt om fossingarna på bara ett par minuter). Jag var egentligen inte i behov av att köpa något särskilt, men inne på Akademibokhandeln(?) fick jag syn på det bilden föreställer. Första säsongen av "Game of Thrones" på DVD. Lyckan var total. Femton minuter senare och 110 riksdaler fattigare hade jag ett ex i min ägo.

Ska försöka hinna sätta mig ner framför TV:n antingen idag eller imorgon och titta på de två sista avsnitten, som jag fortfarande inte sett, och sedan kör vi hela säsongen från början. Nu vet ni vad jag kommer sysselsätta mig med de närmaste dagarna.

The time has come to an end.

Jag blev avtackad på praktiken igår. Fick ett armband (som jag inte lyckades få någon duglig bild på) samt kortet & väskpåsen ovan i present. I gengäld fixade jag ihop kladdkaka och bjöd på idag, min allra sista dag. Kan inte fatta att jag nu officiellt slutat, tre månader har gått fruktansvärt fort. Det kommer kännas konstigt att inte behöva åka dit på måndag.

På tal om någonting helt annat; knappt har man hunnit komma hem från västkusten förrän det är dags för nästa resa. Imorgon åker jag och mamma åt andra hållet, till huvudstaden, bara över dagen och tittar på "Jesus Christ Superstar", med Ola Salo som Jesus. Det blir awesome.

Pga min frånvaro kommer NW-inlägget upp tidigast på söndag.

Anette Hell!

Dör lite inombords. Såg jag verkligen detta live i tisdags?

Jag håller på att skriva konsertrecensionen. Det går trögt eftersom jag inte finner några ord. Befinner mig fortfarande i djup trans. Men det har verkligen hänt ...

Hemma.

Kom precis innanför dörren hemma i de östgötska skogarna. Tro dock inte att det blir någon uppdatering, jag är fruktansvärt trött och det värker lite smått i rygg och nacke. Ska berätta allt när jag lever och har tid, men en sak är säker.

JAG ÄR SÅ JÄVLA LYCKLIG!

Äntligen!

Hehe, gjorde som förra gången och skrev ut dubbletter av biljetten, bara ifall det skulle hända något.

Prick 13.33 åker jag och mitt package ner till västkusten och Jeanettans place. Imorgon är det äntligen dags för NW och mitt hjärta slår redan i ljusets hastighet. TAGGA DÅ FÖR HELVETE!

Förberedelser.

Det ser ut som jag tänker ha med mig halva garderoben, men ca hälften av allt space tas upp av en handduk samt en tjocktröja där underst. Nu väntar jag bara på den sista omgången tvätt så är åtminstone alla kläder jag tänkt ha med mig nerpackade. Övriga pinaler slängs i sist som vanligt. Biljetter, necessär med nödvändigheter, smink, öronproppar ...

HELVETE! Måste komma på något att kasta upp på scenen. Gosedjur? Blommor? Ett meddelande? Vadsomhelst. Låter fanatiskt, men vafan. Det är Nightwish vi pratar om. Mina gudar, vars musik ger mig glädje, styrka och trygghet. Faktumet att jag ska se dem live gör hela mitt liv komplett. När allt är över, kommer jag kunna dö lycklig.

Glad påsk!

Huset städat, maten lagad och ett stort antal vänner & bekanta är på G hem till oss för lite fest. Min hjärna skriker att det kommer ta emot något så jävulskt, men min magkänsla säger att det kommer bli kul. Vet inte riktigt vilken av dem jag ska tro på. Hursomhelst, glad påsk!

Winter is coming ...

Themelåten <3

Har märkt att "Game Of Thrones" är sjukt beroendeframkallande. Ikväll är det återigen dags för ett avsnitt, sedan tänker jag fan söka upp resten av första säsongen själv (såvida inte någon vänlig själ har den och vill ge mig?) Kan inte vänta en vecka mellan varje episod, jag vill se nu. NU, NU!

Out of the ashes, new fire shall burn.

Jag tog tag i mitt liv igårkväll och bokade resan till västkusten. Det blev ingen jättebillig historia, ca 600:- ungefär. Inte för att jag väntade mig något annat. Åker i vilket fall på måndag och återvänder hem på onsdag.
  
Vi ska på födelsedagskalas på fredag och på lördag kommer ett stort gäng vänner & bekanta hem till oss på fest, vilket innebär att hela den dagen kommer ägnas åt matlagning och diverse viktiga saker. När fan ska jag få tid till att förbereda mig inför resan? En dag räcker inte. På söndag måste jag vila upp mig efter att ha tvingats vara social hela jävla påsken. Alright, det där var lite av en överdrift, det krävs inte en hel dag, men att jag har stort behov av vila efter att ha träffat massor med folk är lika sant som det är sagt.
  
Now, let me see.

Tvätta, skicka in papprena om aktivitetsstöd till F-kassan, läsa ut min bok, börja packa, ladda iPoden, skriva blogg, testa kameran på rörliga föremål i halvmörker, skriva ut biljetten, peppa som aldrig förr, komma på vad jag ska kasta upp på scenen på tisdag ...

Har jag glömt något?

ONE WEEK LEFT PEOPLE!!!

Åhhhhhh, jag skakar så mycket av förväntan att jag trillar av stolen <3

Let yourself bleed, leave a footprint on every island you see.

Lyssnar på NW som aldrig förr och fullkomligt älskart. "He will go down, he will drown, drown deeper down. The river wild will take your only child. He will go down, he will drown, drown deeper down. The mills grind slow in a riverbed ghost town". Hell to the f*cking jävla yeah!

Äter ris & kyckling och funderar över resan till Göteborg. Känner mig allmänt osmart som inte bokat den tidigare, priserna är ju skyhöga. Såvida jag inte fixar hemresan nu och en sista minuten-biljett på söndag kväll ... Hemresan kostar hälften så mycket för närvarande, om det där lät knäppt. Men jag tänker på min förjävliga ekonomi.

Träffade överraskat min gamla vän Linnéa på jobbet idag. Hon kom och hälsade på i brist på annat att göra och jag var inställd på att vår konversation skulle ta max 5-10 minuter. Istället satte vi oss ner och pratade om allt mellan himmel och jord i över en timma. Mycket trevligt och hon avundades som fan att jag träffat Rammstein. Hehehe.

Nu återstår frågan; ska jag boka tågresan eller fortsätta läsa min bok? Spelar ingen roll, båda är lika viktiga. Eller kanske inte.

Söndag.

Glest med uppdatering här. Men här är iallafall en sammanfattning av vad som hänt under helgen.

 - Insett att jag bara har två veckor kvar på praktiken.
 - Försökt förtränga det så långt det går.
 - Köpt nästan ett kilo godis.
 - Blivit förföljd av polisen för körkorts- och blåskontroll. Brukar inte poliser stå vid vägkanten och vinka in bilar för såna kontroller? De åkte efter mig ända in på jobbparkeringen.
 - Fått "helvete, det var det körkortet"-panik över det ovannämnda ...
 - ... och pustat ut när allt såg grönt ut.
 - Sett/träffat två av mina gamla lärare på jobbet.
 - Lyckats undvika den ena och pratat med den andra.
 - Ätit den godaste oxfilén med pommes samt vaniljglass med chokladsås jag någonsin smakat.
 - Lättat spänningen efter polismötet med en rejäl stor stark.
 - Röjt upp efter tornadon som svept över min fristad (läs: städat mitt rum).
 - Fått ont i armar och rygg av städningen.
 - Tryckt i mig äggröra till lunch ...
 - ... och mammas sockerkaka till efterrätt.

Säger som alltid när uppdateringen blir låg; jag har varken haft lust eller ork. Det har jag egentligen inte nu heller, därav att jag gör en sammanfattning i listform än skriver en lång jävla monolog.