I ivern över att komma iväg glömde jag kameran hemma. Instagram to the rescue.
Nu väntar sig säkert de flesta att jag ska skriva en utförlig recension av konserterna som jag brukar göra. Men jag råder brist på ord. Istället gör jag en kort summering av helgen i sin helhet.
Jag och Emilia inledde kvällen i hennes lägenhet genom att svepa några bärs, äta sallad från pizzerian och busa med hennes kattunge. Framåt 19 gav vi tillslut upp och begav oss till Parken. Anlände dit en halvtimme innan konsertstart och hamnade ända längst fram. Awesome.
Loreen var grym. Hon spelade dock bara i 30 minuter, men vad gör man när ens repertoar hittills bara består av fyra låtar? Bäst var utan tvekan covern på BjörksJoga och så självklart Euphoria <3 Inte oväntat avslutade hon med den och hela publiken, inklusive jag själv, sjöng halsen av oss till hennes stora förtjusning.
Gällande Dead by April så tog det ungefär en halv låt innan jag tvingades erkänna att jag inte gett dem den chans de förtjänar. Mina förväntningar var rätt låga eftersom jag många gånger påstått att jag inte är särskilt förtjust i dem, men de orden tvingades jag allt äta upp. Bandet låter jävligt mycket bättre live än på skiva, tyngre och långt ifrån lika poppiga. En positiv överraskning på alla sätt. De spelade förstås Losing You, vilket jag gladde mig över, men Mystery hade de gärna kunnat skippa. Tveklöst den sämsta låt de kommit med.
Efter giget trängdes vi utanför backstageområdet för att Emilia skulle få sin nyinköpta merch signerad. Jag tog mig dock ut lika fort, får alltid panik av massiv trängsel och autografer från Dead by April intresserade mig inte. Emilia lyckades iallafall få fyra av fem och lika många kramar. Hon ringde svarttaxi (läs: en av hennes kompisar) och vi åkte in till stan för utgång som blev allt annat än rolig. Ovanligt lite folk ute och inget drag någonstans. Det slutade med att vi gick hem strax innan 1. Besvikelsen var ett faktum.
Sov som ett spädbarn i Emilias bäddsoffa och vaknade med nackont från helvetet --> spänningshuvudvärk som inga värktabletter i världen kunde bota. Vi åt frukost och städade upp det som var mitt innan jag satte mig i bilen och åkte hemåt med Bandit Rock på låg volym.
Hämtade ut mitt paket från Odium som äntligen kommit. Jag var nästan tvärsäker på att byxorna jag beställt skulle vara för små, de var ju trots allt i storlek 36 och jag brukar normalt ha 38 i vanliga kläder.
Provar dem. Tror jag ska börja gapskratta. De är inte för små. De är FÖR STORA! Säkert en eller två storlekar. Jag såg ut som ett jävla tält. Vet inte riktigt om jag ska skratta eller chockeras. Returnering och byte mot mindre storlek snarast.
Hade beställt två tröjor oxå. De satt perfekt. No problems there.
I solen är det för varmt för min smak. I skuggan däremot är temperaturen precis lagom. Det är där jag befunnit mig idag. Ute på altan, iförd bikini och kortkjol med en bok, sodastreamvatten och glass som sällskap. Och en massa sadistiska flugor samt fjärilar och getingar som är väldigt förtjusta i mammas alla blommor jag inte vet namnen på.
Var ute och sprang en sväng på förmiddan. Ganska skönt, men det berodde mest på att det var vindstilla. Värmen hade jag klarat mig utan. Fast nu när det för en gångs skull är varmt ute borde jag inte klaga. Det har ju som bekant rått stor brist på solvaran den här sommaren.
I över 90 år hade hon vandrat på denna jord. 90 långa år. Det omfattar i praktiken ett världskrig, grundandet av FN, övergången från stumfilm till ljudfilm och svartvitt till färg, Coco Chanels imperium, Mahatma Gandhis kamp för Indiens självständighet, de första Disneyklassikerna, rockmusikens uppkomst. Listan kan göras lång.
Hon hade lidit länge nog. Kanske därför jag inte känner någon djup sorg. Den har vi redan gått igenom, vi visste ju att det här förr eller senare skulle inträffa. Ändå kom beskedet som en chock. Jag hoppas hon har det bättre nu.
Lingonveckan är tveklöst det värsta som finns, alla kategorier. Dåligt humör, chokladsug, magont from hell och jag hatar det lika mycket varje gång. Ta det som en varning, idag är jag inte att leka med. Fast det är jag ju och andra sidan aldrig ...
Hur jag lyckades hålla humöret uppe när morsan och jag satt och spelade Yatzy i över en timme på eftermiddan är en väldigt bra fråga. Hon vann fyra av fem omgångar. Vad fan har hänt? Jag brukar ju nästan alltid vinna över henne på Yatzy, så har det varit i alla år. Det vet vi båda två. Tror på allvar att det var något fel på tärningarna ...
Jag ska hålla käften och leta rätt på någon choklad. Hittar jag ingen så dör jag.
Min plan idag var så rolig som att städa rummet, men Sweden Rock lockade mer. Hann halvvägs genom festivalreportaget innan faster Maria och kusin Sandra kom på besök. Vi åt jordgubbar & glass och pratade strunt. Direkt efteråt bar det av mot Askersund för pizza med familjen. Mycket trevligt, trots den jävla huvudvärken.
Nu smyger sig tröttheten på, sov dåligt som fan natten till idag. Dags att dejta sängen och hoppas på bättre tider.
1. Jag river och biter sönder naglarna. Har gjort det sedan urminnes tider och tycks inte kunna få något slut på det, hur mycket jag än försöker.
2. Jag har telefonskräck och får alltid någon form av hjärtklappning varenda gång jag måste ringa till någon jag inte känner. Om det nu kan ses som en dålig ovana.
3. Jag äter för lite frukt & grönt. Vissa måltider inget sånt alls.
4. Jag slösitter alldeles för mycket vid datorn, fastän det ändå inte hänt nått nytt, mest för att jag inte orkar ta tummen ur och göra något annat.
5. Jag skjuter alltid upp saker till morgondagen, istället för att ta tag i dem direkt. Det slutar med att jag ofta stressar.
6. Jag svär något så jävulskt när jag pratar. En svordom i varje mening, typ.
7. Jag är allmänt lat.
Det var nästan så jag glömt bort den här listan. Haha.
1. Skriva. Journalistik, fiktivt, poesi. De sistnämnda när inspirationen väl tränger på. 2. Musik. Plus allt som hör till. 3. Böcker & filmer. Framförallt fantasy och sci-fi. 4. Finland. Älskade grannland <3 5. Foto. 6. Alternativt mode.
Ännu en kyrka, sedd från slottsgården. Ganska lik katolska kyrkan i Helsingfors.
Varför ser alla vakter på kungaslott alltid ut såhär?
Smörrebröd, dansk delikatess, med rökt lax. Mums!
Disney-butik! Leksaksaffär förstås.
Musse!
Köpenhamn är:
1. Skräpigt att brorsans sovrum framstår som rent i jämförelse.
Massor ölburkar, papper och take away-påsar från McDonalds flygandes överallt.
2. Fullt med cyklar och cyklister. Det finns inte mycket bussar,
utan det är bil eller cykel som gäller när man ska ta sig fram.
3. Kryllandes av statyer och såna där coola statygubbar som bara rör sig ibland.
Vart man än tittar ser man åtminstone en.
4. Arbetsplats för många svenskar, vilket inte är helt förvånande,
det går ju att pendla över bron utan problem. Bland annat mötte vi en
svensk servitris när vi gick ut på en italiensk restaurang. Hon prata skånska.
5. Sedan fanns det danskar som kunde prata svenska.
Bland annat receptionisten på hotellet när vi checkade ut.
Jag brukar vara för lat för att göra långa skriftliga resuméer i detalj över mina äventyr, så som vanligt gör jag en kort sammanfattning i listform tillsammans med den drös bilder som är värda att lägga upp.
På långt håll ser det här ut som ett vanligt, tråkigt kyrktorn.
Men på nära håll ser man vad tornet föreställer; tre drakar ihopringlade.
Coolt som fan.
Operahuset.
Sandslottsfestival. Här är några konstverk. Häftigt va?
Kyrktorn med trappor på utsidan. Motionspass a lá bergsbestigning att gå upp där,
men värt varenda öre. Inget att rekommendera för höjdrädda dock.
Fin utsikt över hela Köpenhamn, ända bort till Öresundsbron.
Jag a lá "The Grudge". Nästan iallafall.
Eller så är det bara min konstiga fantasi som talar.
Vad mer har vi gjort då?
1. Pratat med trevliga amerikaner och kanadensare.
2. Sovit i jordens skönaste hotellsängar.
3. Tappat bort mina älskade pilotbrillor jag har med mig överallt.
4. Köpt ett par nya, fulare men bekvämare.
5. Åkt på guidade turer med båt och cykel.
6. Dissat Tivoli och bergochdalbanor för shopping, shopping och shopping.
Inte för att jag handlade särskilt mycket, bara ett par nya leggings och två linnen.
7. Gått vilse inne på det största H&M jag någonsin satt min fot i.
8. Letat ihjäl mig efter en skivaffär, men utan framgång(VAFAN??!!)
9. Nekat en hemlös snubbe pengar på tågstationen och blivit ombedd fara åt helvete.
Hemlös snubbe: Jag är hemlös, kan jag få lite pengar av dig? (på danska)
Jag: *ser ut som ett frågetecken då jag inte fattar vad han säger*
Hemlös snubbe: *ett ljus går upp*I'm homeless, can I get some coins?
Jag: No. *går iväg*
Hemlös snubbe: *skitsur* GO FUCK YOURSELF!
Jag: *flinar för mig själv och kliver på tåget hem*
I del 2 kommer ännu mer bilder samt mina tankar kring Köpenhamn som stad.
Mamma och jag fortsätter våra traditionsenliga resor till huvudstäder. Förra året var vi i Helsingfors, året innan dess i Oslo. I år heter anhalten Köpenhamn. Andra gången i mitt liv och enda minnet jag har därifrån är Lustiga Huset på Tivoli. Hur gammal var jag, 8-9 år?
Vi åker imorgonbitti och kommer hem på tisdag kväll. Något tidsinställt inlägg vill eventuellt ligga på lager, om jag känner för att skriva ett. Annars hörs vi om fyra dar (såvida jag inte gör något mobilinlägg).
Packlista a lá Saga:
- Kläder för alla tillfällen. Vardagsoutfits att gå på stan i. Mjukiskläder att ha vid slappande på hotellrummet. Tjockiströja vid eventuell kyla. Klänningar till finare ändamål.
- Två par skor. Kängor & högklackade.
- Hårfön & plattång. Ett stort måste. Jag går inte utanför dörren om mitt hår liknar en lejonman.
- Hårprodukter. Spray & mousse.
- Smink. Oxå ett stort måste.
- Kameran. Laddad och tömd på gamla bilder.
- iPoden. Viktigast av allt. Jag åker ingenstans utan den älskade manicken.
- Badrumsartiklar + parfym.
- Badkläder. Man vet aldrig, det kan finnas bastu på hotellet.
- En bok & en tidning att läsa som fördriver tiden.
Filosofierna lyder "bara i fall att" och "man vet aldrig". Som vanligt tänker jag ha med mig onödigt mycket mer än jag behöver. Varför är det typiskt kvinnligt?
Arch Enemy, Cradle of Filth, Delain, Dimmu Borgir, Enya, Evanescence, Hammerfall, Iron Maiden, Johanna Kurkela, Kamelot, Lacuna Coil, Metallica, Nightwish, Pain, Psyclon Nine, Rammstein, Raubtier, Sabaton, Skillet, Sonata Arctica, Tarja Turunen, Tarot, Tori Amos, Within Temptation
Ovannämnda är de jag lyssnar mest på men egentligen bara en bråkdel av allt jag gillar. Finns så mycket, mycket mer. Notera förövrigt att det inte enbart är metal.
Musikberoende brud med stor förkärlek till döskallar, choklad och grannlandet i öst. Glad, trevlig och disciplinerad, men har tyvärr extremt lätt för att bli arg (har ingen stubin alls, bokstavligt talat) och är onödigt grov i käften. Avskyr romantiska puttinuttkomedier, rödvin och pastellfärger.
En dagdrömmare och eskapist, flyr ofta och gärna verkligheten och dess ständiga i-landsproblem. En kreativ själ som sällan visar sina känslor utåt, utan låter dem glida genom pennan ner på pappret. En folkskygg ensamvarg som sällan lämnar sin fristad. En tystlåten varelse som när hon väl öppnar munnen alltid säger sanningen, men aldrig menar något illa hur den än låter. Till synes den tråkigaste människan i världen, men innerst inne en rolig och smågalen filur med ett högljutt skratt och skallen full av värdelöst vetande hon inte vet vartifrån det kommer.
En person som ger blanka fan i människors åsikter om henne. En person som trots oförmåga att höra av sig är mån om de hon bryr sig om. En person som är sig själv i alla situationer. En person som går sin egen väg oavsett vad omgivningen tycker. En person som inte kräver uppmärksamhet från alla håll och kanter. En person man antingen tycker om eller inte respekterar alls.
Den här frågan går att tolka på olika sätt. Materiellt vill jag mest ha kläderna jag beställde från OdiumClothing i förrgår (ett par byxor och två tröjor, kunde inte låta bli). Om jag skulle lista resten av allt jag vill ha går det att skriva en hel bok. Hade egentligen tänkt göra ett kollage med ett urval, men jag orkar inte ens det.
Psykiskt vill jag ha inspiration. Till skrivande och foto. Den har legat på noll allt för länge nu och gjort mig rastlös, sysslolös, ledsen ... Jag har en svag aning om vad det kan bero på.
Men mest av allt vill jag ha en kram. En riktig björnkram. Det skulle göra hela min dag.
Såhär såg mitt skrivbord ut för bara någon timme sedan. Resultatet av massiv utrensning ur dess låder. Fattar inte hur man kan samla på sig såhär mycket grejer, jag har knappt kunnat stänga lådorna helt pga att de varit så jävla fullproppade.
Det här är vad jag lyckats hitta:
- En hög med posters ända från 2006?!
- Grattiskort från studenten, körkortet och födelsedagar.
- Gamla konsertbiljetter.
- Nya konsertbiljetter (Loreen!)
- Presentbiljett på Ticnet.
- Värmeljus.
- En gammal bok om puberteten??!!
- Trygghetsavtal från Elgiganten.
- Låsespray till bilen (bra att ha på vintern).
- En glödlampa.
- Vykort från Gran Canaria, från Johanna.
- Julkort från Jeanette.
- Fodral till hörlurar/öronpluggar.
- Massa 50-öringar.
- Två patientkort för vårdcentralen etc.
- Kassabok.
- Körkortsfoton.
- Papperslappen som bevis för körkort (varför har jag sparat den?!)
- En flasköppnare.
- Två stora gem.
- En tejprulle.
- Mitt pass.
- Garantivillkor från Telia.
- En £5-sedel + lite småmynt (kvar från Londonresan 2007).
- Mynt i euro.
- Låset till min resväska.
- Synålar.
- Ett kodlås och ett vanligt lås.
- Presentkort på Smycka.
- Reservpluggar till hörlurar.
- En liten ram.
- Rött band till lucia, oanvänt.
- En gammal SonyEricsson-telefon jag hade på högstadiet.
- Stift till häftapparater.
- En broschyr från MaryKay.
- Tackkort från biblioteket.
- En påse säkerhetsnålar.
- Nummer till AF jag inte längre behöver.
- Det fjärde benet till mitt skrivbord jag inte orkat sätta dit sedan det lossnade.
Kan ni gissa vad som kändes vettigt att behålla och vad som kastats i sopkorgen?
Jag har inga bilder från när jag var liten inlagda på datorn, så det återstod inget annat än att helt enkelt ta en bild på en bild. Tiden jag saknar är just barndomen. Inget större ansvar, inget krångel, folk som höll koll på saker åt en och blablabla (däremot vill jag inte påstå att jag saknar den blonda kalufsen). Åren som liten var den bästa tiden i mitt liv, och jag vill tillbaka dit, samtidigt som jag inte vill det.
Visst är det svårt att tro att denna lilla oskuldsfulla sak så småningom skulle förvandlas till en metalbrud med svart hår och nitar?
Mina två senaste inlägg har varit tidsinställda, så jag antar att det är dags att göra en ordentlig uppdatering eftersom mitt liv är så intressant ... Nej, det är det inte.
Jag och Lollo var på äventyr på västgötasidan igår. Vi hälsade på mor & far som varit på semester i snart en vecka med flytande sommarstugan (läs: båten). De har åkt från Vättern via Göta Kanal ut i Vänern. Vi körde i 2,5 h i siktberövande skyfall mot destination Spiken, en by norr om Lidköping, där de befann sig. Väl framme besökte vi Sveriges svar på Törnrosas slott, åt pasta med lax, tyckte synd om enbenta änder och hade mycket trevligt. Hemfärd vid 19 där vi turades om att agera chaufför. Stackars Lollo som haft körkort i tre månader och aldrig kört med automatväxel. Men vi överlevde. Resten av kvällen tillbringades med öl i mitt fall och jordgubbar i Lollos fall framför finalen i fotbolls-EM. Mitt favoritlandslag vann, för tredje mästerskapet i rad. VIVA ESPAÑA!!!
Om jag får upp Björn ur sängen ska vi åka och panta en miljon burkar som ligger ute på logen. Annars får jag göra det själv. Han har passat på att ha både kompisar och flickvän här hemma den senaste veckan när vi varit ensamma, vilket innebär att jag tvingats sköta hushållet själv, inklusive agera hans jävla uppassare. Igårkväll när jag kom hem var han utsvulten eftersom ingen lagat middag till honom. Hihihihi, till och med mamma tyckte synd om mig.
